Erkännande från the dark side

Åh, så glad jag blir att ni delar med er av era amningshistorier i mitt inlägg ”Amningsresan tar fart, igen!” inlägget! Glädjer mig åt att läsa era berättelser.

Idag är det tisdag men känns som söndag igen. Fredrik är ledig och så även Lykke och dagen verkligen sniglar sig fram. Jag har haft en otroligt dålig dag.. Det känns som längesedan sist jag hade en bra dag! Fy!

Här kommer en, för mig, svintuff bekännelse: Jag bet av en rotfylld tand förra veckan och har inte kunnat rycka upp mig sen dess. Jag vet att jag borde ha fixat tanden direkt den pajade men jag har otrolig tandläkarfobi så jag tänkte att det får vara så här.  Eftersom en bit av tanden saknas (och jag har en rackare som bör/ska dras ut bredvid) så har jag fått använda andra sidan av munnen för att tugga, och gissa vad..? Jo en av de rotfyllda tänderna på den sidan gjorde samma, det lossnade en bit. Det är fruktansvärt pinsamt att erkänna, men det är verkligen ett faktum. Jag har ingen sida att använda längre och jag börjar inse att jag inte kan leva på kaffe…. Jag ska ringa tandläkaren imorgon och se vad som kan göras. Det kommer bli fruktansvärt, otroligt pinsamt och rent av vidrigt. Att det också är dyrt är bara en bieffekt jämfört mot den känslomässiga turbulensen det här bidrar till. Jag har googlat runt på ”snälla” tandläkare och hittat en klinik i stan som jag ska våga mig på att ringa till. De har inget rykte om sig att vara snälla men jag såg en bild på en av tandläkarna som såg snäll ut, ska be om henne. That’s how i roll.

20140630-002105-1265529

Bildkälla.

Så det här bidrar alltså till grov ångest för mig, och jag har en lång historia inom psykisk ohälsa, främst ångest och depression. Mina känslor just nu oroar mig faktiskt och det bidrar till att jag känner att tänderna måste åtgärdas. Inte nog med att jag är hungrig liksom.. Jag oroar mig också huruvida jag kommer ta mig från mitt mående när tänderna är åtgärdade eller fortsätter jag på den här banan pga foglossningen och sedan glider rakt ner i en förlossningsdepression? Förra graviditeten gjordes båda dessa rotfyllningar som nu pajat med rätt tvivelaktigt resultat, och jag minns hur hemskt det var då. Då lyckades jag repa mig efter besöken och kunde må rätt bra psykiskt på slutet. Förlossningsdeppen höll sig borta också. Men den här gången är inte livet peachy så snart tänderna är fixade, mitt bäcken är fortfarande katastrof.

Jag har haft en hel del sammandragningar, känner mig helt utmattad med ändå på något sätt arg, och tycker världen är rätt grå. Jag känner en konstig mörk tomhet inuti. Imorse fastnade jag i ett par jeans och tappade förståndet helt. Jag hulkgrät i typ en kvart och kände mig som världens sämsta människa pga att min rumpa blivit för stora för ett par jeans jag tycker om.  Problemet där och då var storleken på rumpan, inte att jag inte kommer kunna använda jeansen mer (!?!). Det är inte klokt. Jag känner verkligen inte igen mig själv.

Så, här bjöd jag på the dark side av min graviditet. Ångest, känslostorm, halva tänder och en rumpa jag inte känner igen mer. Eller rättare sagt, en hel jäkla person jag inte känner igen. Varken på insidan eller utsidan.

Ni håller väl tummarna för mig imorgon när jag ska ringa? 

3 thoughts on “Erkännande från the dark side

  1. Tela skriver:

    Hej fina du! Det är en massa hormoner som spökar och en kropp som gör ont som orsaker dessa känslor. Vad jag förstått är du en högkänslig person och det är lätt att drinkar i sina känslor( jag tillhör också den kategorien).Du får ta en dag i taget. Det med tandläkarskräck känner jag väl igen. Jag tittade också på bilderna av tandläkarna och bokade tid hos en trevlig tjej. Samt att det står i min journal och alla inom folktandvården kan se det och jag blir alltid mottagen fint där🙃 Hoppas det löser sig. Styrkekram

    Gilla

    • angelicasamevall skriver:

      Tack för din kommentar! Det stämmer att jag är högkänslig och lätt tappar bort mig i känslor. Jag har svårt att sålla och hålla en strukturerad insida kan man säga. Det blir lätt kaos! Vilket du säkert känner igen om du också är HSP. ❤

      Gilla

  2. Malin skriver:

    Jag är hemma pga vab (2a veckan) och kommer vara hemma ca 6(!!) veckor till pga mitt barn snart ska opereras (långt ifrån livshotande men inläggning och sövning osv). Mitt mående pendlar ganska mkt upp och ner pga detta och hög igenkänning på att man ibland inte känner igen sig själv. Jag försöker vara snäll mot mig själv och dela upp dagarna i typ FM/lunch/EM … var inte FM bra så kanske EM blir det. 🙂 Samt ska börja att strukturera upp dagen ihop med barnet så att vi inte slukas av telefon/iPad heela dagarna.
    Och gällande avbitna tänder och tandisskäck är dom nog vana vid sådant… min man har(hade?) tandläkarskräck och tuggade på ena sidan av munnen säkert ett par år(!!) (utan att ngn annan visste). Tillslut fick han akut tandvärk och var tvungen att uppsöka vård morgonen efter. Lyckades få bästa tandläkaren någonsin! Äldre dam med mkt empati! 🙂

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s