Döden är ju så himla obekväm!

En helt vanlig annorlunda söndag. Bland annat jobbar Fredrik och åkte långt innan vi andra ens var i närheten av vakna. Framåt 8-snåret öppnar vi rullgardinen i sovrummet och jag ser kvarterets fasan i grannens trädgård – ett gott tecken i det grådassiga vädret. Fasanen brukar betyda tur för mig!

När vi kommer ner är det lite tystare än vanligt. Men med Fredrik på jobbet och Lykke som direkt engagerar sig i sitt dockhus tänker jag inte mer på det. Förrän jag ska släppa in hundarna och bara ser en undulat på pinnen. Silvia ligger på burbotten. Eftersom Fredrik jobbar är jag den som måste berätta för Lykke. Fan. Döden är ju så himla obekväm! Fasanen bringade ingen lycka idag direkt.

Jag berättade för Lykke att Silvia har dött. Hon frågade varför och jag svarade så ärligt jag kunde: ”Jag vet inte riktigt men jag tror hon var rätt gammal.” Lykke var nöjd med det och ville se på den lilla kroppen. Så vi tittade på Silvia, konstaterade att hon hade små fötter, mjuka fjädrar och jättefina vingar. Lykke berättade för mig att Silvias hjärta inte slår mer, men att hennes eget slår och så pekade hon pedagogiskt ut sitt eget hjärta och lät mig känna. Det slog minsann!


Lykke har haft många frågor om döden under det senaste året. Hon har blivit medveten om att hon har en farfar som lever och en farfar som är död. Vi har hållit oss till hennes frågor gällande farfar Roger samt varit så ärliga vi bara kan: han blev väldigt sjuk och inte ens en doktorn kunde hjälpa. Vi säger inte att någon ”somnat in” eller ”gått bort” utan vi använder ordet ”dött” och finns frågor kring varför någon dött så försöker vi svara så gott det går på en nivå som är begriplig och odramatisk för en treåring. Döden i sig är abstrakt nog så att använda en massa omskrivningar känns för avancerat. ”Jag vet inte” är ett svar vi ofta får ge, för det är mycket kring döden vi inte vet. Vi vet inte vart de som dött är idag eller vad de kan göra, men vi vet att en kropp som slutat leva blir till jord till slut. Men vad som händer med själva personen på insidan vet varken jag eller Fredrik, vi vet knappt vad vi tror händer ens. Vad vi tror är något som är föränderligt känns det som. Lykke vet att kroppen kan grävas ner på en kyrkogård och att vi som är kvar kan gå dit för att lägga blommor eller ljus men själv tror hon inte att personen som dött finns kvar där. Silvia ska begravas på en fin plats där vi kan lägga blommor när vi saknar henne men Lykke vill inte vara ledsen där sa hon. Det är helt makalöst hur bra barn hanterar döden!


För några år sedan (tiden går så fort!) fick Lykke en bok i födelsedagspresent av förlossningspodden-Emma och hennes familj. Boken heter ”Jättebra Olga!” och handlar om ett barn vars mamma är död. Den tar upp sorg och saknad på ett lättbegripligt sätt och är väldigt rakt på. Jag har haft svårt för den boken då den rör upp en massa känslor i mig med sitt raka sätt eftersom jag är väldigt rädd för döden. Den här veckan, passande nog, har Lykke och hennes pappa läst den om kvällarna innan hon ska sova.


När pappan slutat jobba får vi begrava Silvia tillsammans, sen ska vi fokusera på att minnas henne som den skrikiga lilla fågel hon var.

Hur pratar ni om döden?

 

2 thoughts on “Döden är ju så himla obekväm!

  1. Snövit skriver:

    Vi är raka om sorg. Det är något naturligt. Svårast var det för min partner och hans barn för 2 år sedan då vi förlorade vår dotter/lillasyster på förlossningen. Och att förlora ett barn i v 40 helt frisk, det är inget naturligt med det.
    Men jag och min son kunde följa sorgen, medans de andra med sin stigma och hysch kring döden har haft det svårare. Jag får svara på alla sorgefrågor från barnen som sörjer randigt.

    Barn ska få vara delaktiga i all sorg.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s